Så kan patientens berättelse bli nyckeln till bättre vård
Forskning visar att mer tid med patienten skulle betala sig mångfalt i form av kortare vårdtid och bättre behandlingsresultat. Ändå minskar tiden, medan krav på effektivitet och besparingar ökar. Här berättar professorn Axel Wolf och Fabian Mogren, ordförande i Mogrenstiftelsen hur empati och vårdkvalitet hänger ihop.
– Det låter självklart att mötas med empati och tillräcklig tid hos läkaren när du är sjuk. Men det är det inte. När vårdköerna växer gör också kraven på effektivitet det. Utvecklingen nu går i en riktning som inte gynnar varken patienten, personalen eller samhället i stort, säger Fabian Mogren, ordförande för Mogrenstiftelsen och son till grundaren Håkan Mogren.
Studier visar att Sverige halkar efter andra länder på området. Sedan 2015 arbetar Sveriges Kommuner och Regioner för att stötta implementeringen av ett personcentrerat förhållningssätt inom vård och omsorg. Nationellt pågår sedan 2018 en omställning till god och nära vård där ökad personcentrering är en viktig del. Trots det kvarstår det många brister inom den svenska vården.
Långa väntetider på icke akut vård, samordning mellan vårdgivare som inte alltid fungerar, skillnader i bemötande kopplat till kön, ursprung och hälsonivå och att inte få träffa samma läkare eller sjuksköterska när du besöker vårdcentralen är några exempel på var Sverige brister.
– När du är väldigt sjuk och gång på gång behöver förklara hur du mår för ytterligare en ny läkare kan det kännas nästan oöverkomligt svårt. Har du inte ett socialt skyddsnät som kan hjälpa till kan det vara katastrofalt, säger Fabian Mogren.
Empati är inte fluff, det ger tydliga resultat
Axel Wolf är professor i omvårdnad och föreståndare för Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC), ett av världens ledande forskningscentrum inom ämnet. Tillsammans med de över 200 forskare, kliniker och patienter som är kopplade till studier inom GPCC arbetar han med att testa, utvärdera och implementera personcentrerade arbetssätt inom vården.
– Empati inom vården ses ibland som en hygienfaktor eller bara som fluff. Men faktum är att det är en otroligt viktig aspekt för att skapa en effektivare vård, med högre kvalitet och en bättre kostnadsutveckling.
Men vad innebär det egentligen att sätta personen i centrum? Axel beskriver det som en etik som vilar på partnerskap och samverkan.
– Personcentrerad vård bygger på att du ser personen framför dig som en kapabel människa med sin egen expertkompetens. Patienten är expert på sitt liv och sin sjukdom. Vårdpersonalen är expert på diagnostik eller behandling. För att de här kompetenserna ska kunna samverka behöver vi inom vården bli bättre på att lyssna till patientens berättelse.
Forskning visar att mötet med vården har stor betydelse för patientens välmående och tillfrisknande. Men varför?
– När du känner dig trygg att berätta om dig själv och dina symtom ger du läkaren bättre förutsättningar att ställa rätt diagnos och tillsammans utforma en vård- och hälsoplan som utgår från dina resurser, behov och mål, säger Axel Wolf.
Patienter som medverkat i studier som har genomförts vid GPCC har bland annat upplevt ökad hälsa, bättre livskvalitet och en större tilltro till den egna förmågan att hantera sjukdomen. Studierna visar även på signifikant kortare vårdtider, bättre behandlingsresultat och ökad tillfredsställelse med vården.
Så kan vi lösa strukturella utmaningar för empati i vården
Det räcker inte med att enskilda läkare bemöter sina patienter med empati för att ställa om till en mer personcentrerad vård. Vad är det då som behövs?
– Är systemet personcentrerat, då är även människorna som jobbar i det personcentrerade. Personcentrerad vård är en etik som behöver praktiseras av alla som jobbar med patienter, vid varje patientmöte. Det behövs en systematik i det arbetet.
Varför har Sverige inte kommit längre? Enligt forskningen finns det strukturella utmaningar på både organisatorisk och individuell nivå. Brist på tid och personal och svårigheten att förändra invanda mönster lyfts fram som några orsaker.
– En av de stora utmaningarna är att personcentrering tar tid – i början. Det tar en längre stund att ha ett personcentrerat samtal än att ställa tio frågor i stil med ”vad är ditt personnummer”, ”har du allergier”, ”har du ont”. Men den mertiden betalar sig mångfalt i form av bland annat kortare vårdtid, färre oplanerade återbesök, ökad trygghet med mera.
Det finns också fortfarande kunskapsluckor om styrningen av personcentrerad vård på nationell och internationell nivå. Här menar Axel att vi behöver titta på allt ifrån ersättningsmodeller och mätbara indikatorer till digitalisering och utbildning.
– Som i alla förändringsarbeten krävs det tid, resurser och ledarskap för att kunna genomföra förändringen i praktiken. Men när det väl är på plats ser vi att även vårdpersonalen upplever effekter av ökad personcentrering, som mindre etisk stress, förbättrad arbetsmiljö och större nöjdhet med sitt arbete.
Mogrenpriset går till kliniskt verksamma läkare
Mogrenstiftelsens grundare Håkan Mogren såg hur viktig empatin är inom vården, men hur utrymmet för den minskar. Med Mogrenpriset i medicin, Sveriges största pris till kliniskt verksamma läkare, ville han uppmärksamma och belöna läkare som lägger stor vikt vid empati och patientkontakt.
– Just patientbemötandet var något som pappa gärna ville förbättra. Som så många andra hade han egna erfarenheter av att vara patient och visste hur mycket det betydde att bli sedd som en människa och inte bara en diagnos, säger Fabian Mogren.
Om Axel Wolf
Axel Wolf är professor i omvårdnad och föreståndare för Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC), ett av världens ledande forskningscentrum inom ämnet.
Tillsammans med de över 200 forskare, kliniker och patienter som är kopplade till studier inom GPCC arbetar han med att testa, utvärdera och implementera personcentrerade arbetssätt inom vården.
Läs mer om personcentrerad vård
Centrum för personcentrerad vård, Göteborgs Universitet (2023). Om personcentrerad vård.
Hedlund, Nina (2020) ”Risk att personcentrerad vård ses som en lyxvara”. Dagens Medicin 2020-07-29.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2021). Vården ur befolkningens perspektiv 2020. En ämförelse mellan Sverige och tio andra länder. Rapport 2021:4.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2023a). Ordnat för omställning? Utvärdering av omställningen till en god och nära vård: delrapport. Rapport: 2023:2.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2023b). Analysplan 2023.
Regeringskansliet (2023) God och nära vård 2023: En omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav – Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner. Bilaga till regeringsbeslut 20223-01-26 nr. II:3.
Socialstyrelsen (2015) Att mötas i hälso- och sjukvård – Ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlika villkor.
Sveriges Kommuner och Landsting (2018) Personcentrerad vård i Sverige.
Vårdhandboken (2023) Personcentrerad vård.
